tisdag 19 augusti 2008

Vit väg mellan två floder


Härmed en sedvanlig dikt av min hand, med en och annan gåtfull rad. Förklarande noter ges efteråt.

---

Vit väg mellan två floder,
näset mellan Svarta lagunen och Den vita;
Siratbron över helvete och paradis
(och dödsängeln bakom),
Bridge mellan Cogtown och Nebellicht.

Jag dansar på svärdseggen,
dansar på Siratbron,
vilar ut på näset bredvid Svarta lagunen -
och försmår även att bada i Den vita,
den intagande Vita lagunen,
förföriskt lockande mig
med Sirensång och hålligång.

Jag sitter på näset, på landsporren,
landtungan mellan gott och ont,
Jenseits von Gut und Böse,
och finner apatia, jämnmod, equanimity...

Jag har dykt i det svarta vattnet,
har tvingat mig själv till botten,
har druckit den gyttjiga sörjan
och njutit av det -
men så en dag, av en händelse,
kom jag upp till ytan,
andades luft, och kände "hey,
det här är också skönt"...

Sedan dess sitter jag på landsporren,
på näset mellan lagunerna,
och beundrar ljuset genom löven
på en lönn: gröngyllene skimmer
badar mig. Jag lever på ljus,
äter ljuset direkt, tar inte omvägen
via fotosyntesen.

Vit väg mellan två floder,
landsporre mellan Vitt och Svart,
besynnerlig Bro mellan Cyberpunk och Steampunk;
dans på Siratbron, dans med Dionysos,
namaste för Apollon
och apatia, shânti och peace.

Löven prasslar.
Solen skiner.
Vågorna skvalpar.


Noter
1. "Vit väg mellan två floder" ska vara något buddhistiskt, som för mig syftar på "gyllene medelväg".
2. "Näs mellan Svart och Vit lagun" kan ses som samma gyllene medelväg: varken plågas eller njuta överdrivet, nej en stilla ro, en stilla glädje är bäst.
3. Siratbron förekommer i orientalisk mytologi, en prövning innan man kommer till himlen: varken snegla mot helvete eller paradis, som står för betingad njutning och plåga, utan lugn vandra mot överjordisk sällhet.
4. "Bridge, Cogtown och Nebellich" läste jag om här, ett fascinerande spelprojekt i en steampunkvärld. Webbsidan ger förvisso inga ledtrådar för min dikt, jag tyckte bara det var en rolig metafor.
5. Dionysos och Apollon stod ju i Nietzsches bok för extas versus sublim klarhet; här dansar jag runt med båda och skiljer dem inte åt, finner sanning hos båda, medan Nietzsche tenderade att finna hålla Dionysos högst.

(Målning: Emil Nolde)

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (59) aktufall (21) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (60) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (116) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (100) small candies (142) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)