lördag 26 juni 2010

Härnösands store son


Jag bor i Härnösand. Jag flyttade hit för några månader sedan. Och det slumpar sig att detta är födelsestaden för Bertil Malmberg, en av mina favoritpoeter.

Exakt var han bodde vet jag inte. Antagligen var det i någon av de fina sekelskiftesvillorna bortom kyrkan och österut över ön. Dock är det intressant att skåda ut över staden och tänka att här gick den unge Malmberg, här formades han av skogens sus och måsarnas skrin...

Han har skrivit en del om uppväxten i sina memoarböcker ("Ett stycke väg", "Ett författarliv" osv). Även romanen "Åke och hans värld" skildrar dessa år, om än utan att explicit nämna "Härnösand". Det är för övrigt en bok om ett barn men ingen barnbok. Idyll och fasa omväxlar, som när han är ute och går med en sinnessjuk kusin som plötsligt får ett utbrott; det slutar med att hon sätter sig i ett träd och sliter av sig kläderna. Gripande att se den unge "Åke" (= Bertil) försöka göra något åt situationen.

Malmberg föddes alltså i Härnösand. Året var 1889. Något senare flyttade familjen till Stockholm. Den unge Malmberg var beläst inom poesi och ville själv bli skald; högre studier var han till exempel inte menad för. Istället blev det en resa till Berlin där han bland annat träffade Ekelund och Conradsson. Åren 1908-11 publicerade så Malmberg några diktsamlingar, formellt fulländade och inte utan patos, som "Floden kommer": "floden är över oss, över oss / men vi förstå ej: bruset söver oss" och "dansen, dansen och bekransen / lågors svall i gnistors ljus!". Det var undergångspoesi, om folk som hellre roade sig än insåg att allt var förbi. Även senare skulle Malmberg dikta om detta liv "på gränsen", ja själv utöva det som dandy i världsbrandens skugga.

Fler diktsamlingar förde honom till antika och atlantiska nejder, men Tyskland lockade ånyo och 1917 bosatte han sig i München. Vad levde han på? frågar man sig, och svaret blir eget diktande, en och annan tidningsartikel, och kanske även pengar hemifrån. Livet var smått kaotiskt med ett Tyskland som 1918 förlorade kriget och en Malmberg som söp ner sig (se prosafragmentet "Morgon i München"); ibland måste han in på torken. Samtidigt var han visst gift också, där i München med en högborgerlig tyska, men äktenskapet förefaller ha varit rätt platonskt präglat.

Malmbergs 20-talsdiktning visade på mognad från de tidiga samlingarnas naiva esteticism; det blev en kapitulation för att livet kan vara en trasa, men uttryckt i mer högtflygande termer. Det är hadessken, virvlande löv och öde parker: "Mitt modersmål är regnet / över en dimmig jord."

1928 var Malmbergs äktenskap upplöst, han flyttade hem och togs in på Konradsbergs mentalsjukhus. Idag finns inga såna institutioner längre; deprimerade människor får gå i terapi istället, och lugna sig med lite droger som tar udden av symptomen. Malmberg var deprimerad och lätt störd, men så sjuk som personerna i "Dårarna" var han inte. Denna dikt skrevs under sjukhusvistelsen, denna vision om fyra esteter som höjt sig över livets futtigheter och blivit kroniskt galna, inbillande sig att de är maharadjor, glasvaser och kungar, allt medan anstaltsvakten leder deras kroppar genom allén.

Malmberg kunde snart skrivas ut och dikta vidare. Samlingarna "Illusionernas träd" och "Dikter vid gränsen" blev rätt populära, med sina välklingande strofer om frusna parker och annalkande undergång, även om här också fanns rena idyller och sprudlande glädje. Resten av Malmbergs karriär tecknas bäst genom att följa de återstående samlingarna, som inte var så få: han var ständigt lika produktiv. Det var den formbundna "Flöjter ur ödsligheten" 1941, den mer friformade "Under månens fallande båge" 1947 och 50-talssamlingarna "Men bortom marterpålarna", "Lek med belysningar", "Med cyklopöga" och "Klaviatur". Nu var han hemma, han hyllades av kritiker och var i takt med tiden med sin fria vers, även om tonläget var lätt retoriskt och "malmbergskt". Men så klart det är det: man kan inte hoppa över sin egen skugga.

Som prosaförfattare var Malmberg rätt flitig, även om det är sekundärt jämfört med poesin. Han verkar inte ta saker på allvar när han skriver sakprosa, han kåserar flyhänt. Utgivna i bokform finns, förutom memoarskisser, essäistiska recensioner över tysk litteratur, tyska intryck och resebrev från Ungern och Frankrike, samt en sån sak som "Rymdskeppet", som spekulerar över om surrealistisk poesi kan studeras av astronauter som förberedelse inför rymdresan... Frivolt och lite väl självmedvetet i tonen, men han hade tydligen kul när han skrev dylikt, och Goethe sa ju: "Betrakta en man då han leker, och du ska se hans sanna natur."

Malmbergs "Rymdskeppet" har jag förresten skrivit om här. Scrolla ner en bit bara. På vägen stöter du på andra inlägg om Härnösands store son.

7 kommentarer:

fragmentarius sa...

Jag har inte läst mycket av Malmberg men det lilla jag har läst har varit svårsmält. Ta dikten om dårarna. Skriver man en dikt om dårar tycker man att man någonstans borde ta dårarnas sida. Inte så Malmberg. Jag ser inte ett spår av identifikation eller ens medkänsla med dessa dårar, det är helt och hållet ett ovanifrånperspektiv - en ovanifrånperspektiv på dårar på ett sinnessjukhus! Eller är det fråga om en allegorisering av parnassens koketterande enslingar? Nå, vilken tur för Malmberg att han är så mycket klokare än dem, då.

Här är annars en kul bilaga (pdf) om det litterära Härnösand, hittade den när jag googlade på Linnés iter Laponicum, där staden omnämns (Linné inte verkar finnas som etext online).

http://bit.ly/asnRmw

Anonym sa...

"Dårarna" har förvisso ett esteticerande perspektiv, romantiskt och dannt. Det är föga av desperation, ångest och förtvivlan i den sinnessjukdom som beskrivs.

Ett von oben-perspektiv om man så vill. Så visst, det saknas viss medkänsla med dårarna.

Men visst är dårarna även metaforiska. Han som var så blek och skön som barn och inte ens ville smekas av sin mor, har viss förebild i Vilhelm Ekelund sägs det (poet samtida med Malmberg, skåning, bard som blev essäist).

Tack för länk förresten. Info om Lubbe Nordström & c:o gissar jag.

/svensson

fragmentarius sa...

Länken rekommenderas starkt: 230 sidor litterära citat om Härnösand eller av Härnösandsförfattare. Här har man haft äkta filologisk assistans.

En hel del Nordström verkar det som, men även Franzén, Birger Sjödin, Malmberg förstås, en översättning ur en latinsk hymn av "Laurentius Jonae Gestritius Past. Härnösand" (1500-talet), och flera namn jag inte ens hört talas om.

Kraxpelax sa...

Bertil Malmberg tillhör de verkligt intressanta poeterna. Jag tycker man skall nämna brytpunkten i hans diktning, mellan den traditionella diktnimngen fram till Flöjter urödsligheten, som jag personligen håller högst, och den modernistiska, från Under månens fallande båge. Under den förra domineras Malmbergs poesi av rysande lockelsefylld upplösning och undergångsstämning inspoirerad av tysk expressionism. Under den senare möter vi snarast en besk ironi inte sällan med nihilistisk undertext. Verkligen MYCKET trevligt att få läsa din artikel!

---

Mycket nytt material på

Ordgaller

- M v h,
Peter Ingestad, Solna

Anonym sa...

Malmbergs formmässiga nyordning sammanföll onekligen med att han var en luttrad diktare, han hade de tunga texterna bakom sig och kunde tillåta sig att "leka med belysningar". Stilistik åsido.

Själv gillar jag alla perioders Malmberg. Han fascinerar både som tidig, mogen och sen poet.

Intressant länk till "ordgaller". Du har många bloggar du! I bloggrollen har jag lagt till "När någon anfaller din hund" som hade prosaskisser, en av mig gouterad diktform.

/svensson

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...

... och tack för berömmet förresten, det värmer alltid.

/svensson

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (60) aktufall (20) alga (3) Andersson (2) Antropolis (20) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (61) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (116) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (98) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (100) small candies (142) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)