Nya Tider är här.
NyT 35/2013 kom i min brevlåda igår. Där står det ett och annat. Man behandlar utvecklingen i Syrien (men där har det ju lagt sig lite nu, risken för intervention kanske är över), hiphopgruppen Kartellens ljusskygga aktiviteter, Karlsborgs fästning, kyrkovalet och lite till.
Jag recenserar även en ny bok av Per Engdahl. Engdahl levde 1909-94 och var en svensk nationalist. Han var ganska radikal och jag stödjer inte allt han gjorde och sa. Men han var intressant som person och aktör. Därför är boken ifråga, "Det nödvändiga greppet", hans utgivna ledare i Vägen Framåt, en givande exposé över svensk politik 1968-1992. Tidningen gavs ut av Engdahls Nysvenska Rörelse. Den rörelsen finns än idag. Se här.
Jag skriver bland annat detta i NyT om Engdahl:
Per Engdahl var en man med många strängar på sin lyra. Han skrev en rad böcker och debattskrifter, som Folkhem i utförsbacke 1966, Europa med svenska ögon 1991 och självbiografin Fribytare i folkhemmet 1979. Dessutom var han poet. Jag har en känsla av att formbunden, nationalistisk poesi av Engdahls typ inte är så gångbar idag. Det var det heller inte under den efterkrigstid som Engdahl var verksam i, även som poet (samlingarna En kättares bekännelser, Väg bland skuggor, Mörkast före gryning, Det finns alltid ett bortom, Förbjuden frukt, Gnistor av en eld, utgivna 1959-1993). Men när Engdahls första samling, Stormsvept, kom 1935 så var hans poesi precis i tidens smak, både vad gäller form och innehåll. Dessa dikter skulle "fladdra som fanor mot himmelens blå" och "smattra som korta fanfarer".Engdahl hade en rad idéer. Han var långt framme inom korporatismen. Man skulle organisera samhället i moderna skrån. Dessa skulle kanalisera intressen och få del av resurser. Personligen anser jag inte att korporatismen är vägen framåt; den är bara ännu en kollektivism. -- Vidare var Engdahl nationalist, en vurmare för Sverige som nation, stat och kultur. Men han var dessutom samnationalist: varje folk har rätt att existera i sitt ursprungsområde. Man ger andra folk samma rätt som den man själv hävdar.
Om detta skriver jag i artikeln. Och man kan ju säga att samnationalismen är aktuell än idag. Jag själv är ju svensk nationalist. Men jag värnar även Syriens rätt att existera som suverän stat. Vissa krafter i världen är emot bådadera: de anser att Syrien ska bombas och det traditionella Sverige kuvas med massinvandring och mångkultur. Det är samma krafter igång på båda hållen.
- - -
Engdahl var som sagt poet. Han hade ordet i sin hand. Han kunde formulera sig snärtigt. För Nysvenska Rörelsen kunde det låta: Korporatism -- samnationalism -- ny humanism. Det sista visar på hans konceptuella bredd; han öppnade för andliga strömningar och för kristendom. Det gör ju inte alla radikalhögerpersoner. Vidare kunde han beträffande sina ekonomiska idéer formulera det: ”Kapitalism? Nej! – Kommunism? Nej! – Blandekonomi? Nej! Den stora syntesen: Korporatismen! Ja!”
Korporatismen åsido (vi har ju nästan haft det som system sedan 1938) så måste jag säga att jag gillar den citerade formuleringen per se. En kraftfull, effektiv polemisk utsaga.
- - -
Nu har jag nämnt en del om Engdahl. Men texten i NyT är en helt separat historia. Vill du prenumerera på tidningen, gå hit eller ring 08-410 677 70. Eller maila kundtjanstATnyatider.nu
Ett halvår kostar 285:-, helår 545. NyT är en vecklig nyhetstidning på 16 sidor. Den skriver om det gammelmedia mörkar och det är som bekant mycket. I våras, under Husbykravallerna, hade NyT till exempel en massiv täckning på vad som egentligen hände. Det var nr 20. En klassiker.
Relaterat
Recension av Per Engdahls "Fribytare i folkhemmet"
Sverige behöver en ny berättelse
1 kommentar:
Intressant att nämna är att omslagsfotot till "Mörkast före gryning" är taget av nyligen
bortgångne Sture Johannesson.
Per Engdahl var blind och talade sju språk flytande. När han deltog i "Obs kulturkvarten" i p1
läste alla andra sina medhavda manuskript men Per talade ur minnet exakt de minuter som
krävdes
Skicka en kommentar