söndag 18 september 2011

Kinas väg


Många tror idag att Kina är på väg att ersätta USA som supermakt, att Kina kommer att bli ett transoceant imperium med hangarfartyg, kärnvapenmissiler och militärbaser. Det är helt fel.

Kina är av tradition ett imperium men det är inget transoceant imperium. Kanske var man på 1400-talet ute och seglade med några jätteskepp och nådde Afrika (se "Chinese Missions" i denna Wikipediaartikel), men detta ändrar inte den kinesiska mentaliteten som är formad av mandalan, cirkeln, och inte som hos västmänniskan av linjen, av blicken mot horisonten, Plus Ultra, "y mas, y mas, y mas".

Mer och mer, vidare hela tiden vidare. Dagens Kina gör vad det kan för att faustisera sig (utvecklandet av stealthplan, parader för hemkommande astronauter, hejdlöst byggande av skyskrapor) men det sitter bara på ytan. I själ och hjärta är kinesen en taoist, trygg om han får äga ett bibliotek och en trädgård.

Jag hårdar, jag medger det. Men min poäng är: i hela världen talar politiker idag om tillväxt, ekonomisk expansion, materialism i kubik. Kina är inget undantag. Andliga kvaliteter ägnas inte en tanke, det sopas in under "kultur" och så är det bra med det. Men för att världen ska leva och överleva behövs såklart en andlig renässans, en väckelse för traditionella världen. För Kina heter det taoism, buddhism och konfucianism.

Kina måste återgå till sina rötter, åter sätta sig mitt i mandalan och meditera. Att bygga skyskrapestäder (som mestadels får stå öde, se länk ovan), utveckla superjaktplan och "erövra rymden" är fel väg att gå. Man har köpt moderniseringen hook, line and sinker. Inför Peking-OS 2008 läste man till exempel om den kinesiske designern Ai Weiwei som visat sig ball genom att slå sönder en Mingvas. Ironiskt nog hade han som barn tvingats hjälpa sin fader att förstöra kulturföremål under kulturrevolutionen. Detta kan ju få en att spekulera över människan. Summan av kardemumman är dock att traditionalismen sitter trångt, där som här.

- - -

Jag tror inte på något kinesiskt världsherravälde. Historiskt sett må de ha rätt till Taiwan. Tibet är en annan femma. Min analys är i alla fall att Kina må styra sitt imperium, med eller utan taoism. Att vi som västerlänningar begär att de ska införa demokrati, med påföljande uppsplittring av partiet och imperiet, är väl magstarkt. Dock tror jag det kommer en utmaning mot Kinas hegemoner de följande åren. Det måste bli ett slut på materialism och "evig tillväxt" och ett nytt fokus på andlighet, harmoni, trygghet och hembygd, där som här.

Den revolten kommer inte att ske utan konvulsioner, trots dess andliga förtecken. Men såvitt jag kan se är den på väg, den sinnesslöa materialismen har nått vägs ände.

Relaterat
Kina och Ryssland bildar klubb
Spengler
dn

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej,

Råkade in på din blogg igenom dn.se. Jag är enig med att fokusen på Kina är en inpräntad jargong. Det pratar om tillväxt, köpcenter, industri och allt annat som är på frammarsch i Kina.

Men livskvalitet är ju något helt annat att fårhålla sig till. Jag tror inte heller Kina kan ersätta den kultur och stil vi har i västvärlden. Det är trots allt länderna i öst som tar efter det sämsta från vår kultur.

Iaf, det är väl ett lätt tema att skriva om för journalister. Kina hit och Kina dit.

Ha en bra dag..

Anonym sa...

DN ställer den (o)berättigade frågan, !varför är väst så rädda för Kina"? och jag tycker man måste funderaq på detta; varför är vi rädda för en kommunist diktatur? Som historiskt sett - inom ett mannaminne har mördat 70 miljoner av sina medborgare? Vars ordförande hade som tidsfördriv att levande begrava bönder? Som genomförde en statlig hjänrtvätt kallad kulturrevolutionen med syfte att ta bort all kvarvarande opposition, som metodiskt har genomfört "kampanjer" där intellektuella, yrkeskunniga skall avrättas? som metodiskt har genomfört tvångssteriliseringar, både på mindrevärda och på stadsbor? JAg minns Tienenman square, hur lden nuvarande ledningen röjde upp bland landets studenter. Ett land, där google inte är fritt - det utgör ett hot att ha frihet.
Vars politiska förbild är NordKorea

Då ställer DN frågan - varför är vi rädda?

Hur de inte hur dumma de är? Läs era egna nyheter tamme f-n

Svensson sa...

@Anonym12:33: du har rätt, de där 70 miljonerna dödsoffer får inte glömmas. Jag är själv rätt anti-kommunist och har aldrig hyllat Mao. Men idag är jag beredd att förlåta och gå vidare.

Förlåta men inte glömma. Kineserna är onekligen en högkultur men visst finns det grymhet också. Vattentortyr, chinese water torture, vem uppfann det? Där liksom här kan ibland grymma regimer uppstå. I samband med stora samhällsförändringar är Kina inte immunt mot hårda regimer.

DN-attityden med handfallenhet inför viss rädsla, rädsla i väst för Kina, är s a s romantik: "Kina, det fina landet i öster". Och den bilden från 1700-talet levde i viss mån kvar hos 60-talsvänstern. Det sa själve Tore Zetterholm som var med i Rörelsen.

Anonym sa...

@Anonym: Kina är inte kommunistiskt och dess politiska förebild är inte Nordkorea. Kulturrevolutionen är lika aktuell politisk praxis i Kina som slaveriet är i USA.

Svensson sa...

@Anonym 17:21: iofs också sant. I samma anda ska t ex dagens Tyskland inte behöva lida för nazismen. (Vilket ändå Makterna ser till att det gör: Tyskland ska betala skadestånd hit och dit.)

Historia bör man känna till men allt behöver inte låsas vid den. Historicismen har sina fallgropar ("The Poverty of Historicism", Popper).