Det här ska handla om en kyrka. Då kan man ju passa på att länka till vad en kyrkans man säger i England, nämligen att samhället urartat med skilsmässor och skörlevnad. Men, säger jag förnumstigt, så går det i ett samhälle där Frankfurtskolans "omvärdering av alla värden" styr. Jag tänker även länka till de pågående problemen i Vatikanen. Detta är katolska kyrkans suveräna stat i Rom. Där, i kyrkans ledning, i ledningen för världens hundratals miljoner katoliker, förekommer bedrägeri, korruption och pengatvätt.
Den kyrka jag ska skriva om är svensk. Den ligger i Öviks kommun i Västernorrland. Vid Moälvens lopp tronar den på sin kulle och dominerar landskapet, är ett blickfång, även för den som åker E4:an.
Det handlar om Själevads kyrka. Den utsågs till Sveriges vackraste i en omröstning 1998. Kyrkan ersatte en medeltidskyrka som låg lite längre ner i sluttningen. Den nya kyrkan invigdes 1880 och är en rundkyrka, även kallat centralkyrka. Kyrkorummet är runt, allt är runt, allt är centrerat i mitten.
Altarmålningen är en kopia av Rafaels "Coup de Lance". Den föreställer det som Johannesevangeliet berättar om: hur en soldat sticker den korsfäste Jesus i sidan för att se om han är död, varvid blod och vatten emanerar. Och detta är viktigt: när blodet träffade jorden förändrades denna, ja hela planeten. Jordens aura började lysa med nya färger. Och sedan dess lever Jesu ande i jorden. Varje träd, varje blomma, varje berg och dal, varje skog och sjö lever av hans ande. Som jag sa här:
Korsfästelsen är historiens vändpunkt. Det kan låta patetiskt att hävda detta. Dock gör jag det. Jag står ut med att beskyllas för patetik. Med Guds hjälp står jag över sådant. – Golgatahändelsen var central, då förändrades jordens aura säger Rudolf Steiner. När blodet från lansstöten träffade jorden började jordens aura lysa i nya färger. Detta jämte Kristi död och återkomst, hans revitaliserande av eterkroppen, gav mänskligheten nytt liv. Att Kristus, Guds son, ett överjordiskt väsen, inkarnerats som människa, dött och återuppstått, förändrade människans tillvaro. En impuls utgick från allt detta, en Kristusimpuls. Om vi tar emot denna impuls kan vi förändra världen och oss själva.
Jag besökte Själevads kyrka i julas. En julkrubba var installerad, inte särskilt snygg. Den skymmer altaret. Och den gjorde det svårt att ta en bra bild av altartavlan. Men så är det.
Detta är en kopia av Bertel Thorvaldsens "Kristus". Den föreställer den återuppståndne Kristus och är med rätta berömd, ansedd som "the most perfect statue of Christ in the world" (Wikipedia). Thorvaldsen gjorde även en staty över Påven Pius VII på dennes grav, placerat i Klementinska kapellet i Vatikanen. Detta sammanbinder osökt detta kyrkobesök med Vatikannyheten jag länkade till i början...!
Detta är takkupolen. Den har en avsiktligt vilseledande målning av kassetter som ska få kupolen att se större ut, gjort genom att trycka ihop perspektivet. Det kallas "forced perspective". Läs här om du är intresserad av dylika finter och knep inom arkitekturen.
Relaterat
Eld och rörelse: fri pdf
Reportage Gideå
Reportage Arnäs
5 kommentarer:
Vilken fin kyrka! Ovanlig. Rund. Det gillar jag. Min morfar var född i Själevad 1893. Han kanske blev döpt i den kyrkan. Har du sett Delsbo kyrka. En basilika, mycket ovanlig den med.
Vad händer om hundra år med utvecklingen inom kyrkan. Blir alla kyrkor omvandlade till moskéer? Då ligger ju den runda kyrkan bra till. Eller hur? Huvaligen!
Tack för det. Själevad ligger strax söder om Övik. Det var egen kommun fram till 60-talet. Men bygden och socknen Själevad där kring Moälven är stor och gammal, äldre än Övik som grundades på 1800-talet. Själv kan jag spåra mitt ursprung till en Sven Ersson från Norrmesunda en bit uppströms Moälven. Det är ända tillbaks i 1700-talet.
Visst är även moskéer runda. Men kristendomen kommer att överleva, svensken har satt ner foten. Vi är många i detta land som släktforskar och värnar om vårt kulturarv, inklusive kyrkor.
Nu ska jag ta en titt på Delsbo kyrka via Kyrkokartan.se.
Se där ja. Här måste jag ju kommentera, då det är "min" kyrka. Kyrkan där jag konfirmerades. Om jag döptes där minns jag inte, men det är möjligt. Sedan är det ju alla skolavslutningar som har ägt rum här (jag bodde i Själevad första halvan av 70-talet). Att detta måste vara en av Sveriges vackraste kyrkor har jag alltid känt.
Min farmor, som jag bodde hos många år i min tidigare barndom, var väldigt religiös. Hon bodde mitt i Ö-vik, men Ö-viks kyrka (som vi ser bild på i förra inlägget) dög inte riktigt. Det var hit hon ville, när hon gick i kyrkan.
Kul Perra! Jag har för mig att du bad om reportage från denna i samband med tidigare reportage här på bloggen. Då lovade jag mer eller mindre detta och voilà. Bilderna har legat på hårddisken ett bra tag men nu först blev det av.
Öviks kyrka (nyrenässans, efterbildning av 1500-talsstil, ovanligt) är nog snygg och så, men dess vita inre rockar inte riktigt. Själevad däremot har allt: flott exteriör, finurlig interiör och så den maffiga altartavlan. Värt en omväg som de säger i Guide Michelin.
Bra reportage. Mer sånt'!
/Wolfrechts
Skicka en kommentar