Tidningsbud: så funkar det

Att dela ut tidningar är en fascinerande syssla. Man jobbar 3 till 6 på morgonen.

Jag heter Lennart Svensson. Jag jobbar som tidningsbud. Detta är de tidningar jag delar ut:

. Upsala Nya Tidning

. Dagens Nyheter

. Svenska Dagbladet

Dessa kommer ut sju dagar i veckan. Så har vi Dagens Industri måndag till lördag, och Computer Sweden måndag, onsdag och fredag. Travronden kommer för sin del två dagar i veckan, och Hemmets Veckotidning, ATL (jordbruksblaska), Kyrkans Tidning och Land en gång i veckan.

Man kan som bud antingen gå med vagn eller ha cykel. Jag har cykel. Med väskor, tidningsväskor. Mörkblå med påskriften "Upsala Nya Tidning Distribution". Förr var förresten denna dist separat, hette PS Distribution. Nu ägs det av UNT.

Det bästa för ett bud utomhusbrevlådor, tättsittande. Som vid radhus. Jag har faktiskt rätt mycket radhus på mitt distrikt.

Sedan kan man ju bli filosofisk över de olika typer av brevlådor det finns. Den sämsta typen har lucka på sidan med öppning utåt. Inkast som öppnas inåt är mycket enklare; tänk på det villaägare där ute, om ni funderar på att skaffa ny låda och vill göra budet en tjänst...!

Sedan har vi estetiska aspekter på det hela, som ljudet när tidningen läggs i, eller ljudet av luckan. Då kan man lugnt säga: brevlåda av trä ger skön klang, brevlåda av plåt lite mindre skön. Träbrevlådans lucka ger ett varmt, organiskt plung ifrån sig när den stängs, medan plåtlådan ger ett pjämmel-skrammel ifrån sig, inte så snyggt.

Jag tänker nu på enkla lådor. Lyxlådor med olika sorters inkast däremot, de kan ge en rad ljud ifrån sig, från "smatt" till "plungol", "sproing" och "blipp-flipp". Rena rama konserten.

Slutligen detta med utomhusbrevlådor igen: varför är det bättre än inomhusdito, än inkast i lägenhetsdörr? Jo, tänk dig om du har en abonnent i ett hyreshus, tre trappor upp och utan hiss; det är mycket mer jobb att ge blaskan till en sån, än att bara glida förbi en låda i det fria och tjonga ner tidningen. "Så e de ju", som Loket Olsson brukade säga.

Men det är klart: glest sittande villabrevlådor kan innebära mycket jobb, många småvägar och uppfarter och larv. Detta är utomhusbrevlådans skuggsida. Men som jag sa har jag mest radhus på mitt distrikt, så detta bekymrar inte mig.

Och beträffande hyreshus, beträffande inomhusbrevlådor, finns det varianter även där. Det finns till exempel små, högt sittande inkast, och det finns lägre, bredare. Den förra typen är lika med gammal modell, från den tid då DN bara var två ihopvikta tryckark. De funkar inte idag, man får hamra in tidningen - och hamra måste man, blaskan får inte sticka ut, för då kan TJUVAR se att abonnenten inte är hemma om så skulle vara, och då går han genast dit med en kofot, bryter sig in och stjäl familjesilvret.




Relaterat
Ballard: Solens rike (1984)
Science fiction från höger
"Actionism" -- presentation på svenska
Ett rike utan like (2017)