När mammor dör,
då förlorar man
ett av vädersträcken.
Då förlorar man
vartannat andetag:
då förlorar man en
glänta.
När mammor dör,
växer det sly överallt.
Göran Tunström skrev dikten. Min egen mamma har nämligen dött nyss efter en tids sjukdom.
Jag var hemma över jul och nyår, besökte henne på sjukhuset och såg henne bli sämre och sämre. Vården var bra, ingen tvekan om det. Hon hade eget rum största tiden. Men nu är hon död.
Det har varit tårar. Och lugn. Ja även ett slags lugn. "Jag har tagit det med fattning". Men vi får väl se framöver hur lugn jag är. Begravningen är nästa vecka. Kanske bryter jag ihop då. Nej det ska jag väl inte, jag får samla mig och ta hand om pappa.
Pappa: han hade ju sin incident i maj. Han överlevde. Och så nu det här.
Relaterat
Vid min mammas grav
Bildreportage: Härnösands kyrkogård
Mitt liv i Åsele
7 kommentarer:
Mina kondoleanser.
Martin
Beklagar.
//JJ
Tack för det. Man har en massa funderingar kring detta; som mystiker och reinkarnationstroende föreställer jag mig till exempel att mamma Kerstins själ vandrat vidare till himmelska nejder för att omsider beredas ett nytt liv i samsâra. Men först måste hon rekapitulera detta liv, redovisa vad hon gjort för att det ska kunna summeras. Karmisk summering.
Sedan blir det dags för ett nytt liv, på jorden, som människa, utifrån hennes karma. Men innan det torde det medges en tids "vandring på saliga ängder". En tids vila.
Detta är vad jag anser och jag gav vissa antydningar till det på hennes dödsbädd. I vart fall detta om att komma till himmelska ängder, "jag är säker på det" sa jag till henne.
/svensson
Mitt deltagande.
Schopenhauer säger:
Everyone takes the limits of his own vision for the limits of the world.
Döden är upphörandet av en falsk identifikation. Vår egen vision av oss själva ÄR inte vi själva. Det är det här som gör döden till något hemskt. Det är det falska självets överlevnadsdrift som målar upp en svart bild av döden. Identifikationen kan inte se något UTANFÖR identifikationen.
Walsch skriver fantastiskt om det i Home With God.
Tack PerraJ.
Efter begravingen ska jag kanske hålla tal. Möjligen kan jag länka in något om "själen dör inte, själen är evig" - det där som jag talat om så ofta på denna blogg.
/svensson
Jag beklagar sorgen.
/Nordbo
Tack.
Skicka en kommentar