Nu skriver jag om kulturmarxismen. Vissa, som DogDylan på Flashback, kallar den postmarxism. Men jag och Paul Gottfried använder termen ”kulturmarxism”.
Kulturmarxism är en bra term. Den täcker in detta med den Frankfurtskola vars negativa agenda vi idag lider under, den agenda som kallas Politisk Korrekthet. Detta syndrom som motverkar trygghet och traditionell tro, och som fanatiskt hävdar feminism, queer och antinationalism.
"Frankfurtskolan" är i vid mening en negativ analysmodell. Den går ut på att skuldbelägga vita, ge dem skulden för kolonialism och nazism. Den ser den vite mannen som skurken. Och övriga grupper, som kvinnor, invandrare och minoriteter, är dennes offer. Offren ska göra uppror och befria sig, oväsentligt hur: de ska skudda av sig det upplevda förtrycket av vit överhöghet, andlighet och ordning, och istället leva i hedonism, materialism och sinnesslöhet. Det är sant...! "Kritisk teori" är så här: negativ mot allt som gör livet värt att leva: heroism, esoterism, ledarskap, europeisk etnicitet, hierarkier.
- - -
Frankfurtskolan är en vänsterfilosofi inspirerad av vissa drag i marxismen (som "kapitalismens förtryck") men frikopplad från den ekonomiska analysen. Och det är typiskt: för Marx per se beskrev kapitalismen rätt OK. Han kan ännu användas för att förstå 1800-talsekonomins struktur och problem. Men Horkheimer, Adorno och Marcuse, Frankfurtskolans hjärntrust, gav sig ut i det blå när de skapade sin negativa agenda. Man åstadkom en kryptoreligiös frälsningsväg som blev hippierörelsens ledstjärna när den gjorde uppror mot västvärldens tro, trygghet och tradition.
Denna kulturmarxism måste man alltid minnas när man ser på det svenska debattklimatet av år 2013. Varför är vänster och höger förenade mot traditionalism och radikalkonservatism? För att de är kulturmarxister. Varför motarbetas vita människor? För att kulturmarxism är rådande statsideologi. Varför drivs hedonism, porr och materialism i varje film, varje bok, varje tidning? För att kulturmarxism är religion för dagens ”elit”.
Men det finns alternativ. Alla dagens store är inte lobotomerade av Frankfurtskolans negativism. Vi är några i det här landet som ännu gör motstånd. Som jag. Mina böcker finner du här.
- - -
Kulturmarxismen vilar tung över landet. Mångkultur och massinvandring bedrivs 24/7. Och alla vet att vi har massinvandring. 15% utrikes födda säger Erik Ullenhag. Även en sådan som Nathan Sachar använder begreppet. Ingen förnekar att massinvandring förekommer. Vilka är då för detta, vilka är emot? Sjuklövern är för, SD problematiserar den, SvP och ND är emot. De flesta debattörer är för, enstaka (som Lena Andersson, Sören Nordin, Ulf Nilsson) problematiserar den. Emot den är internethögern vilket kan uttydas som Motpol, Nationell Idag, SD-bloggar, Avpixlat, Realisten, Exponerat och Fria Tider. Samt, i pappersform, Dispatch och Nya Tider. Heder åt dem alla. De har tagit ställning för sans och måtta och sedvanerätt. Och det gör man inte ostraffat i dagens Sverige.
Sveriges idévärld 2013: här har vi i övrigt en massa fence-sitters som inte bekänner färg. Nog för att anonymitet kan vara förståelig i vissa fall. Men om fler ger sina åsikter ett ansikte ökar kraften i regimkritiken. Det är som detta med etniska svenskar: vi är sju miljoner i detta land men endast få definierar sig som det i politisk, agitatorisk, självmedveten mening. Endast få står upp och säger: jag är etnisk svensk, har du problem med det?
Men det är vad vi traditionella svenskar måste göra. Genom att slå vakt om vårt eget kan vi, bland annat och att börja med, knäcka kulturmarxismens hegemoni och få massinvandringen att upphöra. Vi måste ha sådant som totalt moratorium för invandring, på sin höjd emottagande av kvotflyktingar enligt FN:s norm. Samt ett blottläggande av de antivita strukturer som präglar vårt samhälle av idag. Dessa måste blottläggas så att folk får upp ögonen för den negativism vi lider under.
- - -
Kampen går vidare. Och det är inte helt mörkt. Som jag brukar säga så var Fredrik Reinfeldts bruk av begreppet "etniska svenskar" en vattendelare. När Helle Klein fick frispel av detta och sa att det var "ett oerhört farligt språkbruk", då gjorde hon motståndet mot oss tydligt. Hon synliggjorde den antivita maktordning som råder. I så måtto var det bra. Hellre hårt motstånd än jolmligt åsiktspiss som att vi är alla människor, Sverige är bara en konstruktion osv. Att säga att svenskarnas existens är farlig att erkänna - det är en smärre seger, ett formellt erkännande av att vi finns, ett tydliggörande av frontlinjerna.
För eller emot svenskars rätt att existera, för eller emot svenskars rätt till sitt eget land, för eller emot massinvandring. -- det är, om ni frågar mig, vad kulturkriget i Sverige just nu handlar om. Och genom att höja profilen på detta vis ger man kulturmarxismen en match.
Relaterat
Ett rike utan like (2017)
Science fiction från höger
"Actionism" -- presentation på svenska
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar